Igår blev det premiär för jordgubbar. Men inte svenska jordgubbar. Dom jag köpte för 9.90 på Ica Kvantum var från Spanien, men dom var supergoda som topping på min kladdkaka ändå.

Förra året var jag faktiskt iväg och handplockade jordgubbar själv med mamma och syster på Rödön på deras självplock. Det blev en halv hink röda gubbar och jag har fortfarande jordgubbssylt kvar i frysen.

Det blir lite annat att gå sådär och plocka själv i en hink än att köpa färdiga papplådor på Ica. Men så är det väl med det mesta. Det man gör själv smakar bäst. Ofta iallafall.

Nu måste våren vara här.

Solen strålar igen. Det är varmt. Snön smälter så det är stora sjöar med vatten på gatorna. Speciellt här på parkeringarna. Vi kommer knappt förbi dom!

Igår tog vi äntligen tag i balkongen. Den har blivit lite av en "återvinningsstation" under vintern dit vi har slängt ut diverse saker efter städningar, sorteringar och annan röjning och man har haft en inre stress pga det.

Men igår rensade vi bort skiten, bortsett från det som ska köras till den riktiga återvinningsstationen, som finns i Odenskog och inte här på Anarisvägen.

Det tog 5 min.

Snacka om lathet, att man inte gjort det innan?!

Men det handlar nog om vädret. Vi vill kunna sitta där ute nu när man verkligen ser att våren är här.

Så där satt vi sen. Från 15-tiden till klockan var strax efter 19. Vi gjorde hamburgare till middag igår och åt på balkongen. J & J ville ha Max-mat men där kan man ju inte äta jämt, så jag kom på att vi hade ju faktiskt hamburgare i frysen så då fick det bli hamburgare hemma, på balkongen, med Max hamburgerdressing.

Gud vad gott det är att äta ute.

Det blir riktigt varmt där ute nu. I solen var det +20 grader och vi satt i t-tröjor och solade och bara hade det mysigt.
Det var så underbart!

En försmak på hur sommaren kommer arta sig här på Anarisvägen!

Nu ska jag berätta en spökhistoria, så ni som är rädda bör inte läsa detta inlägg.

För ungefär 2,5 år sedan tog det slut med Izoldes pappa. Då började det hända konstiga saker. Det första som hände var då jag hade börjat må riktigt dåligt. Jag sov ofta över på hans soffa då jag vart och jobbat på natten i Gävle för jag lånade hans bil för att ta mig dit och hem och sov då över på hans soffa för att få vara med Izolde på morgonen och dagen efter.

När det var som värst sov jag på hans soffa i 11 dygn för att få vara nära Izolde och det var en av dom nätterna det började.

Jag låg och sov där i godan ro när jag plötsligt blev väckt av att väggklockan (klockan ser ut som Jämtlands län) som hängde ovanför soffan ramla ner rakt i huvudet på mig. Den hade suttit på samma ställe i ungefär 2 års tid.

Den liksom hoppade av kroken rakt ner på mig.

Ett tag senare, när jag sov hemma hos mig och skulle upp och jobba en lördagmorgon kl 9 vaknade jag kl 7 av att någon, eller något, vrider en av persiennerna i sovrummet åt andra hållet.

Jag vaknar av att det smäller till och att det blir ljusare och när jag kollar mot fönstret så ser jag att persiennerna är vridna åt varsinna håll.

Jag tog det som ett tecken på att någon såg efter mig och inte ville att jag skulle försova mig.

En annan natt när Izolde sov hos mig vaknade jag på natten av att det luktade starkt av herrparfym. Jag vaknade med ett ryck och tror på fullaste allvar att någon finns i rummet, men lukten var borta och jag går upp för att se efter om det är någon inne hos mig, vilket det inte var.

Men...

Jag hade inte låst ytterdörren.

Där började jag ana att någon verkligen ser efter mig och hjälper mig, pga att jag inte mådde bra under den här perioden.

Sen var det lugnt, fram till igår.

Igår skulle jag baka. Kladdkaka.

Men först så måste jag kanske förklara lite mer.

Jag har ett litet block, typ kollegieblock, som jag tänkte skriva upp recept i. Jag hade fått till 3 stycken i blocket. Ett recept på broccolipaj, ett på sötost och så senast ett recept på kladdkaka.

Så förra veckan var syster hos mig och åt middag och vi gjorde kladdkaka till efterrätt. Så jag använde mig av receptet som fanns i det lilla blocket.

Sedan låg blocket framme på köksbänken fram till i lördags då jag slog ihop det (det hade legat uppslaget med receptet kladdkaka i flera dagar) och såg att receptet fanns där, och stoppade in det i skåpet där alla kokböcker finns.

Igår skulle jag då alltså baka igen. Kladdkaka. Totte och Jenny skulle komma på fika på kvällen och man vill ju gärna bjuda på något. Så innan middagen tog jag fram blocket ur skåpet och slog upp det.

Vad fann jag då?

Jo, ett TOMT receptblock!

Jag frågar såklart Tony om han har slitit ur sidorna men det hade han såklart inte. Han frågar sina barn, men dom hade heller inte gjort det.

Och hur skulle dom kunna gjort det då jag senast jag såg det, fortfarande fanns recept kvar när JAG stoppade tillbaka det in i skåpet. Sedan har ingen rört det.

Vem har snott mina recept? Mina 3 recept som fanns i blocket är spårlöst försvunna.

Man brukar ju som kunna se om någon rivit ur sidor ur ett kollegieblock, men det ser ut som att det aldrig skrivits i blocket alls.

Hur ska man tolka detta?

Jag kan göra listan milslång på alla baksidor med att ha djur! Verkligen, för jag är ingen djurmänniska. Jag lärde mig det sist men ändå så ska man skaffa ett.

Men, just nu ligger HUNDHÅRET på första plats.

Jag dammsuger varje dag golvet och soffan för att få bort det värsta så man inte kliver runt i en ryamatta, men det försvinner ju inte.

Dessutom kan man inte åka iväg som man vill, när man vill, utan måste hålla koll på klockan så inte hon blir ensam för länge.

I och med att hon har blivit lite bortskämd med att få följa med oss överallt dit vi ska, så har hon inte blivit tränad så mycket att vara ensam hemma, vilket är hemskt synd. Men nu fick vi ju grannkärringen efter oss med stekpannan i högsta hugg, så nu vågar man ju knappt lämna henne ensam när man går med sopor till soprummet för man är livrädd att hon ska skälla så grannkärringen går i taket.

Man skulle bott i ett hus, på landet.

Sen tycker jag att vi bor för trångt här för en så pass stor hund. Men min fina älskling har börjat ta ut henne varje dag nu ut i skogen och träna spårning med henne, vilket hon har en naturlig fallenhet för har vi märkt. Hon är verkligen skitduktig på att spåra! Det var bara nåt han kom på en dag när dom var ute i skogen och lekte. Så det tränas varje dag nu, och det ska förhoppningsvis kunna bli en spårningskurs senare.

Det märks att hon trivs mycket bättre av att få komma ut i skogen varje dag, än mot någon enstaka dag i veckan som innan. Hon blir lugnare och lyssnar bättre inomhus sedan.

Men nej, jag är ingen djurmänniska. Man försöker en gång till, men varför när man innerst inne VET att det är så. Visst är det ett sällskap när man är ensam hemma, kanske är därför man ändå provar igen.

Och som sagt, hade man bott i ett hus på landet kanske det hade känts annorlunda, för nu bor vi ju hemskt trångt!

Jag ser ju att jag har en del beundrare här på Bloggplatsen, och jag vet ju om några som läser det jag skriver, men inte på långa vägar alla.

Kan ni inte slänga in en kommentar och säga vilka ni är?

Skulle vara roligt att veta vilka man "kommunicerar" med och vilka som verkar tycka det jag skriver är intressant?

Jag har bestämt mig för att börja kolla lite på fotboll. Mest för att faktiskt få nåt intresse, dels för att jag har ju faktiskt spelat själv i sisådär 8-9 år när jag var ung och vältränad. Nu sitter man på arslet och gör mest ingenting. Vill lira golf på sommaren men det blir som aldrig av.

Så, fotboll kan man titta på på TV och gå på matcher.

Jag ska hejja på Hammarby har jag bestämt mig för.

Har länge tänkt att om jag ska börja kolla på fotboll så ska jag hejja på dom.

Inte för att Tony hejjar på dom, för det här har jag tänkt långt innan han kom in i mitt liv. Jag har alltid tyckt att dom har balla färger på sina matchkläder, så egentligen därför.

Hör ni det Hammarby ni får en ny supporter endast pga era färger på matchkläderna. Inte illa va? (och jag må väl vara den ende som tänker i dom banorna, men låt det gå)

Det blev inte jag. Jag läste varken tidningen eller såg på TV på morgonen/dagen så jag blev inte lurad.

Här i stan hade tidningarna tydligen försökt lura i folk att vattnet skulle bli blått här uppe för dom skulle tillsätta blåbär i det. Så blåbär skulle flygas in tonvis från nåt land för det var någon som kommit fram till att något i blåbären gjorde så cryptosporidium skulle försvinna ur vattnet.

Ja, den som gick på det är då jävligt lättlurad iallafall!

Idag är det lördag, 2 april, och det blir en dag, eller iallafall några timmar, på Djungelhuset. Jag tycker det är skitdyrt inträde. 95 kr/barn. Kalla mig snål, men jag tycker det är alldeles för mycket pengar då man inte får ha med eget fika dit. På badhuset kan man ju iallafall välja hur man vill göra, men där måste man köpa fika om man ska ha.

Det är så sjukt att allt som har med barn att göra ska kosta skjortan!

Tänk om man har ett gäng ungar, 4 st typ, då kostar det 400 spänn att gå in där några timmar.

Men dom blev ju lovade det förra helgen som sagt, så dom måste ju få gå dit idag då det inte blev sist.

Jag, för min del, hade hellre åkt på Fresks och kikat på tapeter och färg till hallen. Det kan jag ju göra ändå, ensam, men det blir inte samma sak.

Igår innan vi skulle hämta hans barn så åkte vi runt och kollade på bilar under tiden vi väntade på att klockan skulle bli 15. Hittade en hel massa fint, typ V70:s och så. Det är fan en rejäl bil. En sådan bil vill vi ha, och kommer behöva!

Men vart ska man få pengar ifrån?

Provsatt även en Hummer och där kan vi snacka bil! Det var som att sitta i en lastbil det nästan. Jävligt bekväm och jävligt stor bil. Skulle vara jobbigt att fickparkera, eller parkera över huvudtaget, med en sådan bil.

Så vi bestämde oss för att INTE köpa en Hummer igår...

Idag är det fredagsmys som det så fint heter. Man känner faktiskt lugnet när det blir fredag, och när det är sol på en fredag så känns allt så himla mycket bättre på alla sätt och vis.

Tonys dotter ska iväg på skoldisco ikväll, sitt allra första skoldisco. Så jag har fått agera stylist och lockat håret och satt på lite rosa ögonskugga. Hon blev så fin och hon känner sig nog ganska fin med. Det syns liksom på när barn tycker att dom är fin. Så Tonys son blir ensam här med oss någon timme ikväll.

Vi fick dessutom en väldigt glad nyhet idag så lite har man väl att fira ikväll. Så jag tar och dricker upp min halva flaska med rosévin jag har kvar och Tony ville ha några öl.

Imorgon ska vi åka till Djungelhuset med hans barn. Dom blev ju lovade det förra helgen men det var proppfullt där inne då med småbarn, deras föräldrar och en miljard barnvagnar. Fikaborden var upptagna allihopa så jag kände inte att jag ville pressa in mig i den sardinburken jag med, så det blir i helgen istället.