Igår satte jag och Izolde oss på tåget och for ner till Gävle/Sandviken till hennes pappa. Hon hade varit hos mig och oss i nästan 2 veckor. 2 underbara veckor! Efter att ha varit med henne så pass länge så känns det inte lika jobbigt att lämna ifrån mig henne som när hon bara vart här över en helg. Det känslomässiga är inte lika jobbigt som för ett tag sedan. Antagligen för att jag har haft henne en längre period än innan dom senaste gångerna. Åkte iallafall med 9-tåget hem imorse.

Jag har verkligen världens vackraste dotter! Jag får höra ofta att hon är så söt. Från främmande människor och bekanta och nära och kära. Min käre sambo tycker det är kul när hon kommer hit nu för tiden. Han märker vilken skillnad det har blivit på henne på den tid vi varit ihop. Från början var hon arg, gnällde och skrek mycket, vilket hon gjort sedan hon föddes. Men jag är ju van vid det, jag vet ju inte om så mycket annat, och det har aldrig varit så jobbigt för mig som många andra kanske tyckte att det var. Visst, vissa gånger höll jag på att gå i taket och fick räkna till en miljon ungefär, men nu är hon världens lättsammaste istället. Lyssnar jättebra, vill hjälpa till...hon bara är! Gör inte så mycket väsen av sig. Ställer inte till med något och är precis så där lättsam som så många andra barn jag vet om var när dom var mindre. Nu vet jag att många av dessa barn helt vänt om och blivit "jobbigare" och då går jag där, triumferande och är så stolt över att Izolde inte alls är sådär "jobbig". Jag har ju redan gjort mitt. Skadeglädje kanske det kallas, men låt mig känna det! Nu är det ombytta roller och jag får känna på hur det känns att ha ett lättsamt barn, medans andra fåt känna på hur det är att ha ett "jobbigt" barn. (haha)

Nej, skämt åsido. Kanske en aning överdrivet, men Du som läser kanske förstår hur jag menar nu? Hoppas det...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag till en ny bloggportal.   Här är nya adressen till min nya blogg   Fortsätt att följa Livet på Anarisvägen där! ...

Vi har ju ett marsvin här hemma som heter Turbo. Det blir lite sällskap ava att höra han prata ibland och gnaga på moroten man la in för en stund sen. Men den enda som verkligen tar hand om honom och bryr sig på riktigt är Izolde. Vi skaffade Turbo n...

Gud vad långtråkigt jag har det idag. Har glott på TV större delen av dagen och den är bara halv 3 än. Spännande liv man har!   Är så nervös inför nästa vecka. Ska på 2 anställningsintervjuer, men den ena känns värre. Jag är så nervös så jag håll...

Idag på eftermiddagen packade vi ihop en liten matsäck och for iväg för att fiska. Vi åkte till Frösö Strand till en brygga som går en bit ut i Storsjön och kastade en stund. Men först fick Tony psykbryt på linan så hela skiten höll på att hamna i sj...

Nu är det nära. Hösten och vintern knackar redan på dörren här i Jämtland. Tony var med och lirade Korpen-fotboll nu ikväll kl 22. Hade jag vetat att det blev så kallt som det blev hade jag tagit fram vinterjackan och letat upp mössa och vantar och...