Det känns lite bättre nu med tanke på att jag faktiskt är anmäld till chaufförsutbildningen i maj, att ha fått det bekräftat äntligen. Men imorgon ska jag ringa min handläggare och prata lite mer detaljer som hon jag pratade med idag inte hade en aning om.

Så det känns bra.

Izolde var på gymnastiken idag och hon älskar det! Hon hade hoppat ner från plinten ner på en tjock madrass och sedan lagt sig på den och skulle ligga där. Så det blev världens kö efter henne. Min lilla snutta. Gounge.

Sen när det var slut och dom skulle åka hem hade hon blivit ganska arg för hon ville stanna kvar och fortsätta.

Och hon vägrar fortfarande prata i telefonen. Ibland vill hon det faktiskt men inte så ofta som jag vill.

Ikväll känner mig lite småfrusen och stel i nacken.

Ont i huvudet.

Kanske sover för länge på förmiddagarna?

Vi var ju på bio igår, Shutter Island. Jävlar vad äcklig den var, precis sådär som filmer om mentalsjukhus och patienter är från förr i tiden. Men man fick inte se konstiga expriment och sånt utan det var mer stämningen. Men när slutet kom så förstod man allting hur det låg till. Men jag höll för ögonen ett antal gånger under filmen. Men det är alltid mysigt att gå på bio med sitt hjärta! Det gillar vi...

Ikväll blir det paj och goda korvar till middag.

Och så kvällsfika. Vaniljmunkar och Ballerinakex.

Jag hade väl tänkt bege mig till AF idag och höra mig för om utbildningen. Och det ska jag väl också göra.

Men vad ska jag göra mer då?

Jag har som ingenting att göra på dagarna.

Sitter rakt upp och ner och glor i stort sett.

Har börjat fundera på om Tony kanske kan ordna in mig på hans jobb men sälja i telefon, jag vette fan.

Men vad ska jag göra då?

Får inga pengar.

Kanske man kan försöka ordna en praktikplats?

Men var?

Och jag komme ju knappt få nå pengar få heller.

Jag blir så less!

Och så blev jag lurad på croupierjobbet som jag skulle börja med i december. Fy fan alltså. Annars hade jag ju iallafall haft något, men nu har jag inget!

Vi funderar på att dra till Norge, men som det ser ut nu finns det inga jobb där heller.

Jag saknar Izolde så jävla mycket men har inte råd att åka ner till henne. Eller så tar jag mig råd men då har jag inga pengar att betala räkningarna för istället. Fast Tony skulle väl hjälpa mig sa han iallafall.

Och vi har ingen lägenhet. Och det verkar inte som att vi kommer få någon heller.

Pratade med Cattis om det igår och skulle man få tag i en lägenhet i stan så skulle man först och främst ha stått i bostadskön i 1-1½ år!

Jag höll på att smälla av. Jag har stått i kö ett halvår.

Varför kan det aldrig gå bra för mig?

Varför kan inte jag få ett jobb och få bo bra och ha ett harmoniskt liv?

Jag vet att jag tjatar och ältar det gång på gång, men jag hatar att ha det på det här viset.

Ibland vill jag dra till varmare kontinenter och bara leva för dagen, men hur ska jag ens ta mig dit när jag inte har ett öre?

Nej jag HOPPAS verkligen att jag får gå utbildningen i maj för då har jag ju nästan garanterat något slags chaufförsjobb sen. Förhoppningsvis iallafall.

Men ni kan väl skänka mig en liten tanke och hålla tummar och tår va?