Jag känner mig som en frusen pjuklarv nu ikväll efter att ha varit ute på promenad i 1 timme och 40 min med fina Cattis. Vi gick och gick och gick och pratade på precis som vanligt om precis allting.

Hon är min vän sedan barndomen och jag antar och hoppas att hon alltid, vad som än händer, kommer fortsätta vara det.

På något sätt kan jag lita på henne mer än någon annan. Antagligen för att vi har känt varandra så pass länge som vi gjort, trots att vi ändå så sällan ses.

Jag hoppas vi kan fortsätta att gå ut och gå en långis såhär iallafall en gång i veckan.

Snart blir det en varm dusch för min del så jag kanske tinar upp. Kl 22 är det äntligen dags för Sandhamn igen och då tinar man upp lite till.

Kanske en sväng på www.blip.se och spela lite Alfapet kanske efter det?

Om nu karln är på bättre humör.

Bäst att vara tyst och inte säga så mycket. Vet ju själv hur det är när humöret är helt åt helvete. Allt folk säger är fel just då.

Mitt Mantra:

Mindre mat och mer motion och träning GER faktiskt resultat!

...men det fanns chanser till att det kunde spricka upp och bli lite sol senare idag. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Och jag som hade ställt klockan idag på 9 för att gå upp, och det gjorde jag också, och göra mig iordning för att cykla ut till Friskis för att träna kl 12, men jag har ingen som helst lust att cykla dit nu. Det är ju några km och tar minst en halvtimme. Ingen bil och ingen skjuts har jag heller. Och samma lika imorgon med som det såg ut då jag tänkte träna på lunchen då med. Fan!

Snart är det Efter 10 på 4:an. Det har blivit som en vana att se det varje dag, även om jag inte ser hela. Idag skulle dom prata om prinsessan Maddes och Jonas inställda bröllop. Knakar i fogarna där verkar det som. Då är det nog många killar som blir glada.

Regn, regn och åter regn. Vad ska man göra en sådan här dag?

Sitta inne hemma gör jag ju varje dag. Jag vill ha nåt att göra och jag vill ha pengar. Nu tack!

Hoppas jag kan få nåt snart, helst på någon golfbana vill jag. Väntar på svar från 2 av dom 3 jag mailat till. Även om det bara är några timmar varje dag eller så. Bättre än inget alls.

Man kanske skulle sticka iväg och skaffa den där rosa datorn? Då är man ju lycklig ett tag iallafall.

Nej lycklig är jag väl ändå, men så fruktansvärt uttråkad! Jag har inte gjort eller haft roligt på bra länge nu.

Och Tony ska nog festa på fredag och det vill fan jag med. Men jag har inga pengar till det. Hans jobb bjuder på fest så han behöver inte ens köpa själv. Fan va misslyckat allt är. Jag blir så less på att aldrig kunna göra något. Och inte ens en jävla lägenhet får man tag i.

Blev avanmäld från Östersundsbostäder, jävla skitbolag, igår. Helt sjukt det där faktiskt. Man får tacka nej till 3 lägenheter, sen blir man avanmäld. Vi hade tackat nej till 2 och dom var inte bra. Den första var ett radhus i Tandsbyn som vi tyckte verka skitbra, men då var det kallhyra och sedan direktel och det kände vi inte att vi hade råd med alls så tackade nej till den. Och det stod inte ens något om att det var kallhyra där, då hade man ju inte ens intresseanmält den.

Sedan var vi och kolla på en lägenhet i Torvalla som vi stod i kö på, men den var så vidrigt äcklig så inte ens en alkis skulle vilja bo där typ. Blodstänk på i stort sett alla väggar, tapeter var trasiga, lister och dörrkarmar var trasiga och kökslådor var förstörda.

Visst, det fanns full fond på alla rum, men då måste man ligga ute med kostnaderna själv tills allt är besiktat, och först då kan man få igen pengarna, och vem har råd med det? Inte vi iallafall, så vi tackade nej till den äckellägenheten.

Och så var det radhuset vi ville ha i Brunflo då som vi tackade ja till, men efter att dom gjort alla kontroller som ska göras så fick vi avslag och fick inte den lägenheten heller. Och då blir det som att vi tackar nej?! Varför det när det är dom som ger oss avslag? Nej jag fattar inte, så nu har vi som tackat nej till 3 lägenheter och blev avanmälda och får inte anmäla oss förren om en månad igen hos dom och hamnar på de viset SIST i kön igen. Helvete vad svårt allt ska vara då hela tiden!

Jag har stått med sen i oktober eller november förra året så iallafall ett halvår hade jag stått i kö och för att få en lägenhet i stan måste man ha vart med i typ 1½ år så nu måste jag börja om igen på nytt.

När ska jag få känna på hur det är att åka på den där berömda räkmackan?