Igårkväll, eller ikväll, jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, men Tony var ut på rajraj iallafall.

Lovade att komma hem tidigt...han kom hem halv 3 inatt.

Jag kunde inte somna.

Trodde tillslut att det hänt något eftersom han aldrig kom hem ELLER hörde av sig.

Tycker väl att man iallafall kan höra av sig om man blir senare än man sagt, men tydligen så är det inte så.

Ibland känns allt bara så hopplöst, så jag funderar på att bosätta mig långt ut i skogen, alldeles ensam, utan kontakt med omvärlden, bara för att slippa allting.

Och jag menar, hur ofta är jag vaken kl 04:02 på natten då?

Typ aldrig, om jag inte jobbat vill säga. Och det gör jag ju inte nu mer.

Jag kan bara inte somna ikväll.

Hjärnan går på högvarv och vill inte varva ner för fem öre.

Hur gör man för att somna då?

Jag har ställt klockan på 8:00 men det känns som att jag kanske ska ställa av den så jag inte blir väckt.

Tyckte ju att dagen idag hade varit så bra, så mysig, och så blir det såhär?

Jag HATAR när folk ljuger och struntar i att göra det som dom sagt att dom ska göra. Bara för att det är bekvämt eller nåt.

Det känns som man blir sårad gång på gång, men att ingen tar en på allvar när man säger det.

Kan Du inte lyssna istället och förstå varför?

Jag tror nog att mitt liv slutar i ensamhet ändå.

Har man för höga krav?

Eller har jag inga krav alls egentligen?

Man ska väl sätta krav på livet och det runt omkring för att få ut så mycket som möjligt av det, eller hur?

Men råkar man på att säga nåt, då är man en surfitta!