Ibland kommer det bara över mig, som idag, hur jävla mycket jag saknar mitt lilla hjärta Jag satt i bilen på väg hem efter att ha lämnat Tony på jobbet, och när jag skulle svänga in på våran gata så fick jag kämpa för att hålla tillbaka tårarna.

Jag saknar henne så mycket.

Igår ringde hon för att säga godnatt och så sa hon: Jag älskar min mamma.

Som jag önskar att jag fick krama och pussa på henne när hon säger så.

Jag ångrar att jag flyttade hem hit. Jag behöver ju henne och hon behöver mig.

Jag ångrar det för att jag var tvungen att lämna henne.

Det är så svårt att beskriva varför jag flyttade. Men kanske att jag flyttar tillbaka, eller närmare, eller kanske att hon flyttar hit en dag?

Men visst, idag är tydligen en skitdag och då ångrar jag det så mycket så jag nästan går åt, medans andra dagar går det hur bra som helst.

Herrens vägar äro outgrundliga, eller?

Idag är det sista dagen på mars månad år 2011.

Hur känns det hörrni?

Bara 9 månader kvar på det här året.

Vårat, kanske, näst sista år på jorden, om man ska tro Mayaindianernas profetior och kalendrar.

Citatet "Lev livet här och nu, imorgon kan det vara för sent" passar rätt bra in.

För 2 år sedan låg jag på stranden i Thailand med Izolde och hennes pappa. Det var Izoldes första utomlandsresa. Hon var 11 månader gammal. Vi åkte på vinterkräksjukan på flygplanet ner när vi hade 6 timmar kvar.

Jag spydde överallt. Dock i påsar som tur var.

Det var en fin resa. Thailand är ett bra land att semestra i. Ett av dom bättre.

Fast nästa gång jag åker dit ska jag försöka undvika dom värsta turistorterna.

En torsdag som denna består av att plugga matte. Jag har varit på skolan och fått hjälp på förmiddagen men tänkte försöka göra resten hemma. Måste nog börja med uppdraget som ska vara klart på söndag med. Kanske jag kan skicka in det på måndag då det ska vara klart på en söndag. Känns svårt att kunna skicka in det på en söndag när skolan är stängd och man inte kan scanna in svaren. Men en dag hit eller dit ska väl gå bra tycker jag.