Ikväll ska vi iväg och kika på en lägenhet. I Brunflo, av alla ställen. Radhuslägenhet är det. För ett år sedan kollade vi på en sådan lägenhet men då fick vi inte ta den. I år ligger vi plats nr 8 i kön, och jag tvivlar på att vi har en chans på den, men är den bra är det bara till att tacka ja ändå. Vi vill ha större. Vi vill ha ett eget sovrum, precis som alla andra. Vi vill ha uteplats. Och det är 2 våningar. Alla sovrummen på övervåning, plus ett badrum, och nere vardagsrum, kök och en liten toalett. Det skulle vara himla mysigt. Tonys dotter får ett alldeles eget rum, och hans son och Izolde får nog dela, men sonen får ju på sätt och vis också ett eget rum, förutom dom dagar Izolde är här. Nu bor vi fan trångt. Så, vi får se vart det här slutar! En trea skulle ju fungera det också.

Den där stora gula bollen på himlen är tillbaka hos oss idag. Jag tror dessvärre inte att det är speciellt varmt ute, men vad gör det när solen är här?

Bara jag slipper regn och rusk är jag glad!

Idag är det tänkt att jag ska åka till Frösön (och köa på Frösöbron en halvtimme innan man är över pga ombygge) och skriva på avtal. Mitt första riktiga jobbavtal! Då får jag nog veta lön och annat. Det lät som jag kunde få 11 pass i juli och 14 i augusti. Snacka om pengar det kommer bli! Eftersom man jobbar 8-22 på dagarna så blir det riktigt bra pengar det. Måste bara prata med Izoldes pappa och bestämma när dom ska komma upp i sommar med. Sen ska nog både jag och Tony jobba arslet av oss i sommar och spara, spara, spara allt vi bara kan. Tony blir utan jobb om drygt 3 månader, som det ser ut just nu, och då är det bra att ha en buffert att ta av när det krisar. Det dummaste han gjort var att sket i att anmäla sig till a-kassan. Snacka om att han hade fått bra a-kassa när han blir arbetslös då, men nej. Jag fick ju inte a-kassa för det fattades någon vecka, och jag vart så jävla trött då. Bara att hoppas att både han och jag får mer jobb. Leta som tokar under sommaren ska vi göra.

Jag har börjat märka av en viss skillnad nu på senaste tiden. Skillnaden är att jag drar mig för att gå och lägga mig ensam. Som nu ikväll när Tony jobbar så vill jag inte. Jag vill inte släcka ner så det blir knäpptyst och mörkt. Varifrån kommer nu helt plötsligt det här?

För 3 år sedan hade jag exakt samma problem, men det gick över, men nu börjar det komma tillbaka. Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det känns konstigt i kroppen. Som det kryper i mig av att behöva gå och lägga mig. Som att det är något dåligt på något vis. Ångestladdat. Får som tvinga mig själv att lägga mig. Jag brukar läsa en stund, men sen när jag ska släcka får jag nästan ångest på riktigt.

...bara så trött!!

Den kommande månaden ska jag och Tony göra ett litet experiment angående den ekonomiska biten. Han kommer nog få en ganska bra lön den här månaden med tanke på att det varit storhelg och en jobbresa. Hur vi ska gå tillväga tänker jag inte förklara, men en del består av att vi ska cykla istället för att åka bil. Bilen tar vi endast i nödfall, tex om det regnar eller om vi ska storhandla, som också är en del i experimentet.

Oftast storhandlar vi faktiskt redan, men ändå så tycker jag att man springer på affären i tid och otid, och nu ska vi försöka att verkligen hålla oss till planen. Känns grymt bra faktiskt! Bara hoppas att planen håller.

Idag gjorde jag något så ovanligt som att sova till 12:13. Då vaknade jag efter 8 timmars sömn ungefär. Jag låg och såg filmen Du har mail inatt och efter det kunde jag inte somna. Jag vände och vred på mig hur länge som helst innan jag somnade. Strax efter att jag somnat så vaknar jag av att Tonys barn är vakna och sitter och äter frukost och dom försöker inte ens vara tyst. Tony fick säga till dom hur många gånger som helst, men speciellt en av dom lyssnar inte. Så det blev lugnt och skönt när dom åkte och jag kunde somna om igen. Vaknade till när Tony kom hem efter att han lämnat på dagis och sen somnade jag när han åkte till jobbet. Ända till lunchtid. Herregud, såhär länge har jag inte sovit sen jag var i puberteten, för 12-15 år sedan.

Nu på sista tiden har jag börjat umgås mer och mer med Camilla. Vi har riktigt trevligt ihop. Oftast sitter vi hemma i hennes kök och snackar skit om allt möjligt och beklagar oss för varandra över både det ena och det andra, och jag känner verkligen hur mycket jag har saknat det. Jag har saknat det så himla mycket att ha en tjejkompis jag kan prata med på det här viset. Trots barn som springer omkring och skriker och har sig så kan man prata ändå. Ingen stress, bara dricka kaffe (latte macchiato) och prata.

Idag åkte jag dit igen och den här gången fick Tonys son följa med för han och Camillas son är typ värsta polarna. Dom levde rövare där hemma medans vi pratade och skickade iväg dom på rummet och-eller övervåningen med jämna mellanrum. Fika fick dom också när dom kom på att vi satt och fikade. Sen high-life tills vi skulle åka hem. Jag frågade henne om det var ok att ta med J fler gånger, någon eftermiddag när dom kommit hem från dagis och allt så J och F får leka mer, och det var det. Kan ju vara roligt att ha en kompis efter dagis.

Nu är jag riktigt jävla trött på det här vädret. Jag hade precis vant mig vid att kunna gå ut i linne och kortbrallor, och så kommer det här?! Det spöregnar och är kallt. Mina fötter är iskalla och lite halvblåa. Man måste ha jack på sig när man går ut, och helst paraply. Man måste sitta inne för att inte bli översvämmad och man kan inte grilla och äte ute på balkongen och mysa. Dagarna blir jättelånga och det visas inget bra på TV:n dagtid. Vad ska man se fram till nu? Jag väntar på ett samtal imorgon, men mycket mer än så är det inte. Vill att Izolde ska komma hit snart och hälsa på, men än så länge vet jag inte när det kan bli av. Men hon kan nog vara här bra mycket i sommar, om jag får tjänsten. Halvtidstjänst plus extra på sidan av på gruppboendet. Då behöver jag inte jobba hur mycket som helst för att komma upp i heltid heller eftersom det är riktigt långa pass på båda jobbena. Kanske 2-3 dagar i veckan, och då kan säkert Tony vara hemma med henne dom dagarna. Om han nu går med på det. Hoppas det! Skulle vara så kul och mysigt att ha henne här några veckor.