Har ni någon gång önskat er något så mycket så ni inte kan få bort det ur huvudet?

Det är näst intill det enda ni tänker på och pratar om och skulle nästan göra vad som helst för att få det ni önskar?

Ungefär så har jag det nu.

Jag önskar så innerligt.

Men jag pratar inte så mycket om det.

Vissa dagar är det värre och andra dagar mindre.

Det är nästan som tortyr vissa dagar. Att inte riktigt veta!

Jag vill alltid veta. Jag vill ha svar på allt.

Nu, på en gång och inte sedan.

Jag kan tjata tills jag får svar.

Då uppfattas jag som väldigt dryg i vissa fall.

Ett spimpelt Ja eller Nej är det enda jag behöver ibland. Ibland ett mer omfattande svar.

Jag har redan fått svar på Min Önskan.

Egentligen behöver jag inte så mycket mer.

Jag vet att önskan kommer slå in.

Men jag kommer fortsätta önska fram till dess!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag till en ny bloggportal.   Här är nya adressen till min nya blogg   Fortsätt att följa Livet på Anarisvägen där! ...

Vi har ju ett marsvin här hemma som heter Turbo. Det blir lite sällskap ava att höra han prata ibland och gnaga på moroten man la in för en stund sen. Men den enda som verkligen tar hand om honom och bryr sig på riktigt är Izolde. Vi skaffade Turbo n...

Gud vad långtråkigt jag har det idag. Har glott på TV större delen av dagen och den är bara halv 3 än. Spännande liv man har!   Är så nervös inför nästa vecka. Ska på 2 anställningsintervjuer, men den ena känns värre. Jag är så nervös så jag håll...

Idag på eftermiddagen packade vi ihop en liten matsäck och for iväg för att fiska. Vi åkte till Frösö Strand till en brygga som går en bit ut i Storsjön och kastade en stund. Men först fick Tony psykbryt på linan så hela skiten höll på att hamna i sj...

Nu är det nära. Hösten och vintern knackar redan på dörren här i Jämtland. Tony var med och lirade Korpen-fotboll nu ikväll kl 22. Hade jag vetat att det blev så kallt som det blev hade jag tagit fram vinterjackan och letat upp mössa och vantar och...